Färistens styrka och bärförmåga

Med hjälp av en genomtänkt design är det möjligt att skapa färistar i alla möjliga storlekar och för alla möjliga typer av belastning

Våra färister används på många olika typer av vägar, där också trafikbelastningen varierar från plats till plats. Vi har därför haft behov av att kategorisera våra färister så att vi lättare kan vägleda kunden när det gäller vilken styrka färisten behöver ha på den aktuella vägen med den aktuella belastningen. För er som kunder innebär det också att det är enklare att välja den mest kostnadseffektiva färisten för uppgiften.

Vi har gedigen kunskap när det gäller belastningsmöjligheterna och står alltid till tjänst med rådgivning till bygg- och anläggningsprojekt. Vi kan hjälpa dig, oavsett om du behöver en färist till infarten till din sommarstuga eller till stora vägprojekt.
Här nedan kan du se de fem kategorierna vi har delat upp färisterna i.

Anmärkning: Kategoriseringar, val av belastningsklasser och överkörningshastigheter kan alltid optimeras utifrån en konkret trafikbedömning/beräkning. Vi står alltid till tjänst när det gäller rådgivning om bärförmågan.

Standarder och belastningsklasser

Vi säljer färister i mer än fem olika länder, som alla har sina egna sätt att kategorisera axeltryck. Därför blir beräkningar av våra färisters hållbarhet ett sammelsurium av landsspecifika axellaster, olika axelavstånd, önskade överkörningshastigheter (och tillhörande bromskrafter) på den aktuella vägen. Dessutom tillkommer landsspecifika metoder för att påföra lasterna på själva konstruktionen. Sist men inte minst skiljer sig de partiella kvotienter (material och lastsäkerhet) som används i beräkningarna från land till land.

Vi får ofta frågan om det finns en officiell standard för beräkning av styrkan på färister. Efter att ha letat i fem år måste vi konstatera att det tyvärr inte gör det. Vi har därför valt att kategorisera färisterna i olika klasser efter vilka hastigheter och laster de är avsedda för. Något som är viktigt att notera är att valet av belastningsklass också inbegriper ett ställningstagande till trafikmängden på den aktuella platsen. En lastbil om året belastar naturligtvis konstruktionen mindre än 10 lastbilar om dagen.

Och då är vi tillbaka till den färiststandard som inte finns. Efter att vi konstaterat att det inte finns någon officiell färiststandard, blir vi ofta tillfrågade om våra färister är beräknade enligt Eurocode (gemensam europeisk beräkningsstandard). Det korta svaret är ja! Det långa svaret är lite mer tekniskt:

Enligt Eurocode har ingenjören ”lov” att fördela lasten från ett hjul över en större yta än den yta som faktiskt blir belastad på en färist när ett hjul körs över den. Enkelt uttryckt tillåter Eurocode att lasten från ett hjul fördelas på en yta som motsvarar två rör. I verkligheten är ett rör det mest realistiska. Belastningsmässigt har vi, för att få en realistisk bild, gått utöver Eurocode och använder belastningsexempel från en svensk respektive en äldre tysk standard. Båda standarderna föreskriver att lasten från fordonets hjul fördelas på ett mer realistiskt sätt än Eurocode gör. De partiella kvotienterna från Eurocode och de andra standarderna används – så vi kan med gott samvete säga att vi mer än uppfyller standarden, även om det inte finns någon.